Kastor Mega-Line Electrical sauna stoves - Manual (Page 7)

7
föregående. Skjut täljstensmanteln på plats kring bastuaggregatet. Sätt dit den låga stenen som placeras
ovanför kopplingsutrymmet. Montera hörnstyckena till aggregatets stenlock. Tryck locket på plats.
2.6. Fjärrkontroll
Bastuaggregatet kan fjärrkontrolleras med en veckotimer (Kastor CT 2005) som installeras parallellt med
on/off-brytaren, eller med en impulsbrytare. Kontakten ansluts mellan stiften 19 och 20 i styrpanel CC
2.7. Bastubelysningen styrpanel CC50
Bastubelysningen kan styras med ett relä i bastuaggregatet (modellerna 6, 8 och 10 kW) och i reläboxen RB
45 (modellerna 12,5 och 15kW).
Fasledaren till belysningen kopplas till stiften 40 och B. Om funktionen tas i bruk, måste en varningsdekal
fästas på reläboxen. Texten är VARNING! TVÅ SPÄNNINGSMATNINGAR TILL BOXEN.
3 ANVISNINGAR FÖR BASTURUMMET
3.1. Basturummet
För att undvika värmeavgivning till andra konstruktioner skall väggarna och taket värmeisoleras. Trä
är det bästa ytmaterialet: Träets yta blir snabbt varm och avger angenäm och jämn värmestrålning på badarens
hud. Man skall undvika murade ytor och andra ytor av sten i basturummet, eftersom sten lagrar stora mängder
värme. Bastuaggregatet måste i så fall ha högre effekt än vad som normalt krävs i en bastu av given volym. 1
m
2 yta av stenmaterial ovanför aggregatet eller i taket motsvarar 2-3 m 3 tilläggsvolym vid dimensioneringen
av bastuaggregatet. En glasdörr och fönster påverkar dimensioneringen på samma sätt. Stockväggar kräver
ytterligare 25 % tilläggseffekt jämfört med normalkalkylen. En alltför stor takhöjd ökar också basturummets
volym i onödan.
Det lönar sig inte att överdriva avståndet mellan den översta laven och taket, eftersom temperaturen sjunker
lägre ner i bastun. Lämpligt avstånd från laven till taket är 110–120 cm. Vi rekommenderar att
bastuaggregatet monteras så nära golvet som möjligt (observera skyddsavstånden!). Rekommenderade
volymer för basturum, se tabell 2.
3.2. Rätt ventilation
Det är viktigt med god ventilation i bastun. I en familjebastu skall luftväxlingen helst vara ca 6 gånger
basturummets volym i timmen. Ventilationen kan ske antingen som självdragsventilation (den traditionella,
”naturliga” ventilationen) eller maskinellt med frånluftsfläkt.
Maskinell ventilation (bilderna 2 och 3):
Friskluften tas helst in i bastun direkt utifrån via ett rör med ca 100 mm diameter, minst 500 mm ovanför
aggregatet (a). Friskluften kan också ledas inunder aggregatet, nära golvet (b), om man försäkrar sig om att
den kalla luften inte leds längs golvet till utloppsventilen. Det viktigaste är att man ser till att friskluften så
effektivt som möjligt blandas med bastuluften och bastubadet. Den utgående luften ska helst ledas ut under
bastulaven (c), så långt från friskluftsventilen som möjligt.
Frånluften kan också ledas ut via tvättrummet, t.ex. under dörren (e). Det är också skäl att förse bastun med en
s.k. luftningsventil (f) bakom laven, nära taket. Luftningsventilen skall vara stängd under uppvärmningen och
medan man badar, men öppen för att bastun ska vädras och torka ordentligt efter badet. Frånluftsanordningen
skall vara tillslagen hela tiden medan man badar, och i synnerhet efter avslutat badande. Under
uppvärmningen behöver den inte vara tillslagen.
Självdragsventilation, m.a.o. naturlig ventilation (bild 4):
Friskluften tas helst in i bastun direkt utifrån via ett rör med ca 100 mm diameter, helst under eller strax intill
aggregatet, nära golvet (b) eller alternativt ovanför aggregatet (a). Det viktigaste är att man ser till att
friskluften så effektivt som möjligt blandas med bastuluften och bastubadet. Den utgående luften ska helst
ledas ut under bastulaven (d). Luftningsventilen placeras nära taket (f). Frånluftsventilen skall helst placeras så
långt som möjligt från friskluftsventilen. Frånluften kan också ledas ut via tvättrummet, t.ex. under dörren (e).